Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

En bok om att leva med och komma ur en ätstörning

En bok om att leva med och komma ur en ätstörning

 En bok om att leva med och komma ur en ätstörning

Jag har precis läst boken “En kvinnas resa” skriven av den tidigare kostrådgivaren och personliga tränaren Malin Blomquist. Malin har sedan tidigare öppet delat med sig av den period i livet då hon drabbades av en ätstörning. År 2017 medverkade Malin och hennes dotter i morgonprogrammet ”Malou efter tio” där Malin berättade om hur hennes anorexi påverkade, inte bara henne själv, utan även hennes dotter. År 2020 kom hennes bok “En kvinnas resa” ut där hon ännu mer ingående berättar sin historia.

Boken handlar om hur det är att leva med och komma ur en ätstörning. Malin levde länge med en svår ätstörning, som började med anorexi och utvecklade sig till bulimi. Hon fick ständiga attacker av att hetsäta och att kräkas. Dessa attacker blev som en drog för henne. När hon hetsåt och kräktes kände hon eufori och lättnad, men sedan kom ångesten som ett brev på posten. Med stegrande ångest blev också hetsätningsattackerna värre och värre och den berömda “onda cirkeln” var igång.

I den här boken får vi följa hennes liv med ätstörningen och hur det faktiskt såg ut i hennes tankar. På ett bildligt och illustrativt sätt får vi följa hennes resa både med ätstörningen och mot ett friskare liv. Notera komparativformen på adjektivet här: -are. Helt frisk från en ätstörning går sällan att bli, men det går att bli i stort sett symptomfri och därav friskare.

 Egenvärde – en grund som inte fanns

Hon skriver på ett sätt som gör att man som läsare verkligen får insyn i hennes känslor och tankar. Vi får också veta att hon hela tiden under den tid som hon levde med ätstörningen kände sig värdelös och jag vill här citera ett avsnitt som var extra viktigt för mig att läsa. Det är det avsnittet när Malin berättar vad hon tror kan ligga till grund för att hon utvecklade en ätstörning, nämligen avsaknaden av att bli lyssnad på som barn. Här kommer ett citat som berörde mig på djupet:

Som liten upplevde jag alltid att andra bestämde över mig, vad jag skulle tycka, göra och känna.
Jag upplevde sällan att någon frågade vad jag ville och verkligen lyssnade på vad jag hade att säga. Ingen respekterade mig och mina åsikter.

Detta resulterade i att jag många gånger kände mig maktlös, arg och fången. Ilska, frustration och sorg blev till en tickande bomb inom mig. Till slut slutade tickandet och explosionen kom med full kraft, tårarna och utbrottet var ett faktum. Utbrottet var inget som diskuterades mer än att det absolut inte var okej att bete sig så. Jag lärde mig till slut kontrollera mina känslor eftersom det inte fanns någon som ville lyssna på vad jag kände, tänkte och hade att säga. (s. 29).

 

Det här citatet är extra viktigt för mig eftersom jag också har barn. Vikten av att lyssna och bekräfta sina barns känslor är så viktigt att det till och med kan avgöra hur de kommer se på sig själva i vuxen ålder. Att se sig själv som värdefull är faktiskt en grund för ett hälsosamt liv.

Att bygga en grund

Under hela den tid som Malin hade den här ätstörningen får vi veta att hon kände sig värdelös. Hon kände sig aldrig bra nog. Hon strävade alltid efter bättre och bättre prestationer och här kommer ett citat som visar hur hon tillslut försöker vända på kakan. Istället för att bara se till sina misslyckanden försöker hon nu se till det som fungerar och på så sätt bygga upp en ny och sundare självbild. Det är nu som Malin själv börjar bygga upp den grund som hon hela tiden tidigare hade saknat. En grund av självkänsla och självrespekt. Ett hus utan grund faller. En människa utan grund faller likaså.

Under min resa har jag hittills varit väldigt fokuserad på att ta mig framåt, närmare mitt mål. Det har gjort att jag aldrig riktigt reflekterat över hur långt jag faktiskt har kommit. Flera av mina återfall har berott på att uppgivenhet då jag känt att allt varit förgäves. Om jag istället hade burit med mig vetskapen om hur framgångsrik min resa har varit hade jag kanske kunnat stå emot frestelsen att falla tillbaka i mina destruktiva vanor.

När jag nu ser tillbaka på vad jag har gått igenom ser jag att det är tvärt emot vad jag hela tiden har föreställt mig. Jag har tagit mig förbi otaliga hinder, vunnit ronder, stått ut, förändrats och jag har brutit flera dåliga vanor. När jag förstår det växer hoppet inom mig. Det är inte omöjligt att klara av det här. Det kommer att gå. (s. 105)

 

Jag tycker också att detta citat belyser något som Malin tar upp åtskilliga gånger i boken, nämligen att en ätstörning i grunden inte handlar om vad och hur mycket du äter, utan om ditt förhållningssätt till dig själv. Malins grund kunde inte byggas upp utav mat, det hjälpte inte, sjukdomen fanns kvar trots att hon efter omgivningens tjat började äta, äta mer än mycket. Det som tillslut påbörjade hennes väg mot ett friskare liv var just denna grund av en mer nyanserad och positiv syn på sig själv och sitt egenvärde.

                                                                   Behandlingshemmet

Vi får också följa hennes tid på ett behandlingshem för ätstörda. En tid som egentligen inte ledde till något tillfrisknande alls. Precis som Malin, tror även jag att det stora fokuset på maten som sådan istället för på individernas inre är det som gör att de behandlingar som ges tenderar att misslyckas, alternativt lyckas för stunden men därefter resultera i att individen efter en tid dras ned i sin ätstörning igen. Vi måste helt enkelt börja angripa problemet från ett helt annat håll än tidigare.

                                 Vi känner och vi förstår, åtminstone snudd inpå

Vad är det då som gör att den här boken utmärker sig från andra liknande böcker? Jag skulle säga att det är för att den innehåller så otroligt många inre monologer. Vi får på ett mycket genuint och äkta sätt ta del av Malins tankar genom hela den här resan. Det gör att vi nästan kan känna hur vi befinner oss i Malins kropp och känner den smärta och ångest som Malin känner. Ja, åtminstone snudd inpå. Det gör att vi inte behöver försöka förstå. Vi bara förstår.

                                                          Att våga känna är vägen mot läkning

Innan jag avslutar vill jag återigen citera ett stycke ur boken. Ett stycke som belyser vikten av att våga känna efter och att se känsloutlopp som en del av läkningen istället för ett problem. Här i västvärlden är vi så vana vid att se starka känsloyttringar som något negativt, som något som ska tystas, stoppas och kuvas. Men i västvärlden är också den psykiska ohälsan som störst och kanske är det dags att tänka om? Kanske skulle det hjälpa oss alla att läka litegrann om vi vågade dela med oss av livets mörkare sidor. Om vi vågade öppna upp oss. Ja, om vi till och med vågade gråta. Här följer ett av bokens, enligt mig, mest tänkvärda citat:

När bestämdes det att livet endast ska vara roligt och lyckligt? Vem har sagt att det ska vara så? Jag tror att vi ibland mår dåligt över att vi inte tillåter oss att må just dåligt. Vi vill inte känna sorg, ilska eller uppgivenhet – vi vill bara må bra. Jag tror dock att vi mår sämre när vi förbjuder oss att känna det vi vill känna än när vi bara låter oss känna det. När vi är färdiga med känslan kan vi gå vidare med livet. Om vi håller känslan inne kommer den ligga och trycka hela tiden i väntan på att bli frisläppt. (s. 140)

 

Den här boken är värdefull för alla att läsa. Det spelar ingen roll om du har en personlig erfarenhet av ätstörningar eller inte. Boken säger någonting om oss som människor. Den visar, både illustrativt och på ett förklarande sätt, hur viktigt det är att inse sitt eget värde och hur känsloutlopp kan läka oss på riktigt. Att ha någon som lyssnar på en kan faktiskt utgöra halva jobbet. Boken visar också hur vården ofta börjar i helt fel ände (direkt med maten) och hur detta snarare kan förvärra symptomen snarare än att lindra dem.

Svartkummin – ett riktigt superfood

I samband med att jag var dålig under en längre period fick jag en uppmuntrande gåva av en kollega, nämligen en påse svartkummin.

Jag kan säga att efter att jag hade läst på om dess hälsofördelar bestämde jag mig för att alltid ha en påse hemma. Den omnämns ju trots allt både i Koranen och Bibeln som mycket hälsofrämjande. Hur många fröer har sådan status?

Svartkummin har alltså under tusentals år varit känd för sin förmåga att gynna människors hälsa på olika sätt.

För det första innehåller den väldigt mycket antioxidanter. Antioxidanter är ämnen som framförallt finns i frukt och grönsaker och som vi behöver för att våra celler ska må bra och inte drabbas av för mycket oxidativ stress (nedbrytning).

För det andra är den aptithämmande, framförallt när det gäller minskat sötsug. Dessutom har det visat sig att den boostar fettförbränningen om vi tar en tesked i samband med måltiderna.

Som grädde på moset har den också visat sig hjälpa till att balansera blodsockernivåerna, även hos diabetiker.

Även lindring av magproblem och hudåkommor så som psoriasis har också lyfts fram som en superegenskap hos detta lilla frö.

Jag hoppas du fick med dig något matnyttigt av detta inlägg eller kanske har du redan upptäckt hälsofördelarna med svartkummin? Skriv då en kommentar och låt oss andra få veta. Sharing is caring.

Kan intas som hela frön eller som en olja, så kallad Black seed oil.

 

 

Middagstips!

Middagstips!

Torsk med dill- och citronsås blev dagens middag. Den uppskattades av både barn och vuxna.

Tack vare den goda och krämiga såsen åt barnen bra trots att jag inte hade panerat fisken.

3-4 portioner:

Tina upp 400-600 g benfri torsk och lägg i en ugnssäker form.

Koka potatis och broccoli. Vi slängde även i ärtor då framförallt Oscar gillar det.

Koka upp en sås på:

2 dl smetana
1 dl vatten
1 fiskbuljongtärning
Hackad dill i lagom mängd

Häll såsen över fisken och tillsätt citronsaft, citronpeppar och lite salt.

Ugnsgrädda i ca 20 minuter, 225 grader.

 

Smaklig måltid!

Utlovad recension av några life hacks

Utlovad recension av några life hacks

Hej läsare!

Jag hoppas du är ok och coronafri? Det är vansinnigt många som testat positivt för corona just nu och man undrar ju vart detta ska sluta?

Nog om det. Nu till något mer lättsamt.

I helgen testade jag Clean eatings morotsnudlar för första gången och jag blev riktigt nöjd. De fungerade även riktigt bra tillsammans med min nya favorit, Vegeta allkrydda. Observera att detta inte är ett samarbete.

Den här gången gjorde jag en enkel rätt, vegansk och glutenfri:

2 portioner (gott att spara till dagen efter):

1 pkt Clean eating morotsnudlar
1 burk tomat- och basilikasås (mjölkfri)
1 burk skivade champinjoner
1 pkt skivade cocktailtomater
Cirka en tsk Vegeta allkrydda
Ett par krm paprikapulver
1-2 msk kallpressad kokosolja att steka i

Skölj nudlarna innan tillagning och stek dem ett par minuter innan du tillsätter övriga ingredienser.

Om du inte gillar kokossmaken finns “smakfri” kallpressad kokosolja att köpa på Clean eating.

Passade utmärkt även till nudlarna

 

Resultatet

 

Nu väntas ett skönt träningspass, vilket är välbehövligt efter en intensiv dag på jobbet. Vad rensar inte tankarna bättre än träning?

Ett sent Gott nytt år och smala life hacks!

Ett sent Gott nytt år och smala life hacks!

Hej!

Här kommer ett sent Gott nytt år!

Dagarna har verkligen flugit förbi och helt ärligt har jag inte haft “lust” att sätta mig framför datorn och skriva. Jag har ägnat mig åt annat vilket varit välbehövligt.

Nyårsafton spenderades hos en av mina bästa vänner och hennes familj. Grabbarna var hos sin pappa och vi önskade varandra gott nytt år över telefon vid 00-slaget och jag fick lite bilder från deras firande. De fick varsin drink att skåla in det nya året med. Ja, givetvis alkoholfritt. Lika bra att vara övertydlig där. Kvällens höjdpunkt blev faktiskt i tv-soffan. Vi tittade på ett par svenska komedier (“Tomten är far till alla barnen” och “Tills Frank skiljer oss åt”) och höll på att skratta ihjäl oss. Det var länge sedan jag hade så roligt och kanske blev allt extra kul med lite alkohol i kroppen. Jag behövde inte köra och kunde ta ett par glas, vilket sällan händer. Men vilken kväll det blev. Tess och hennes familj kan jag verkligen slappna av med och helt och hållet vara mig själv med. Vi har känt varandra så länge att vi mer känns som familj än vänner <3.

 

Förra veckan började jag jobba igen, men det kändes skönt. Det blev liksom en mjukstart då de allra flesta fortfarande var lediga.

Jag som är en riktig salladsmänniska blev så glad över en krydda som en kompis tipsade mig om. Vegeta allkrydda heter den och i helgen testade jag den. Den piffade verkligen upp min sallad på en helt annan nivå en vad jag tidigare har fått till det. Självklart tillverkas den i bästa Kroatien, men det visste jag faktiskt inte innan jag hade köpt den ;). På bilden ser ni en kycklingsallad med denna krydda på. Denna gång blev jag inte ett dugg läskad av barnens kolhydrater (som jag brukar skippa). Vanligtvis brukar jag göra konjaktsrotsnudlar till mig men de har tagit slut i skafferiet och jag inväntar nya förpackningar från Katrin och Clean Eating. Denna gång valde jag de med morotssmak och jag hoppas att Vegeta kommer gifta sig fint till det. Det kommer vi höras om Katrin, jag lovar ;).

Kycklingsallad med Vegetakrydda
På väg hem!

Ja, vill man hålla vikten behöver man faktiskt små life hacks. Det är verkligheten. Finns inga genvägar. Träningen utgör bara 20 % av resultatet och kosten 80 %. 20/80-principen kan även appliceras på det här med “fusk”. Det är ok att fuska 20 % av tiden, men resterande 80 %:en behöver skötas. Vill du veta mer om denna princip så hör av dig. Vi på Grow har regelbundna föreläsningar om just detta 🙂 Jag började leva enligt denna princip sedan i somras och har gått ned 16 kg och det bästa är att det är fantastiskt lätt och kilona fortsätter droppa.

Jag vill passa på att önska er en fantastisk vecka så hörs vi snart igen.

God jul!

God jul!

Hoppas ni alla har haft en fin julafton. Vi firade här hemma i år och höll oss ifrån att träffa släkt och vänner på grund av att barnen är förkylda. Men det blev en mysig jul ändå 🙂

 

God jul och god fortsättning vill vi passa på att önska er!

Less is more! Speciellt när man bor litet 🙂
Stilrent kör vi på. Mindre krimskrams åt folket.
Mina julbordsfavoriter: Svampomelett, jansson
rödkol, köttbullar och prinskorv…

 

En kreativ karantän i väntan på testresultat

En kreativ karantän i väntan på testresultat

Hej!

Hur mår ni där ute? Det är många sjuka nu och så är även jag. Ännu ingen feber, men värk i kroppen och halsen. Eftersom en kompis som jag träffade i veckan testade positivt för Corona igår bokade även jag en tid för test. Nu inväntar jag svar. Hoppas på negativt svar så att vi kan hitta på lite saker under höstlovet, men just nu utgår jag från att det kommer bli positivt då jag känner av halsen väldigt mycket, vilket jag inte brukar annars när jag är sjuk.

Vid testcentralen i väntan på min tur

Det blir alltså inget halloween-firande för oss men lite halloween-känsla har vi ändå lyckats få till. Barnen har nämligen fått dille på att snodda så kallade loom bands och några armband och halsband fick gå i halloween-färger.

Vilmer tycker att det är så skönt att få pilla med sina armband i skolan. Han säger själv att det gör att han kan fokusera bättre på lektionerna. Jag blir så rörd när jag hör hur barnen hittar sina egna strategier för att underlätta skoldagarna. Fantastiskt!

5000 snoddar
De viktiga S:en för att fästa banden

I längsta laget
Vilmer har även tagit hem lite halloweenpyssel från syslöjden

Till middag lagade jag en köttfärssås som jag blev tipsad om av en vän. Grabbarna brukar inte gilla köttfärssås baserad på tomatsås, men denna är baserad på grädde och crème fraiche med basilika och tomat. Hos Vilmer gick det hem, men Oscar åt bara några tuggor. Jag tror att misstaget jag gjorde var att kalla det för “köttfärssås”. Oscar utgick då från att det skulle smaka som tidigare och hade nog den inställningen när han åt. Det gäller att välja sina ord rätt om man vill att barnen ska äta ordentligt. Det har jag lärt mig genom åren!

Barnvänlig köttfärssås?

Nu ska vi fortsätta vår “kreativa karantän” och gör några fler armband och kanske till och med några halsband. Jag har även hunnit upptäcka att snoddarna tål tvätt i maskinen, vilket passar bra nu när vi behöver vara extra renliga.

Jag vill passa på att önska er alla en skräckinjagande halloween!!

 

Sista dagarna innan semestern

Den här veckan har varit segare än vanligt då det är mina sista dagar innan en efterlängtad semester. Idag åkte jag in och rensade på kontoret, vilket var välbehövligt. Det blev väl sisådär tre kartonger med bara pappersstrimlor 🙂 Det känns ändå skönt att känna att det var mindre papper än vid förra rensningen, med tanke på att väldigt mycket har digitaliserats i och med Corona.

Det känns alltid lika skönt att rensa för att göra plats åt nya, fräscha idéer till hösten. Önskar rensarlusten var lika stark här hemma, men den kanske dyker upp under sommaren. Vem vet!

I min postlåda låg ett fint kort från chefen. Det värmde lite extra och med tanke på att hon avslutade sin tjänst hos oss nu i juli blev det extra fint att kunna spara en bit av den genuina omtänksamheten som hon uppvisat under sin tid hos oss.

Grabbarna har smygstartat semestern redan denna vecka eftersom deras pappa gick på semester förra veckan. De har varit på Lost City i Örebro och jag fick jättefina bilder igår och blev extra glad eftersom grabbarna har lärt sig att simma på rygg. Här kommer några bilder. Ja, pappan är tekniknörd och har en undervattenskamera 🙂

 

Även vi som undviker gluten och mjölk vill ju kunna njuta av godsaker under sommaren och här är några av de alternativ jag riggat upp med. Glassen vet jag fungerar, men nötkrämen och veganchokladen är fortfarande osäkra kort, men vi testar. Grabbarna kommer imorgon och de lär inte tacka nej till utprovning av godsaker 🙂

Glass
Hittade äntligen en god nötkräm utan mjölk och gluten
Ljus choklad

 

Tack för att du följer min blogg. Lämna gärna en kommentar.

Hittad!

Jag ber verkligen om ursäkt att jag inte har uppdaterat er tidigare men det har varit en enormt hektisk vecka där tiden bara rusat förbi.

Vi hittade Nala strax innan kl. 23 på midsommaraftonskvällen. Detta kanske låter flummigt, men när Oscar och jag begav oss ut för att titta efter henne en sista gång innan sänggående fick jag en stark tanke om att försöka känna in hennes energier och följa den väg där energierna kändes starka. Vi hade gått samma väg tidigare och ropat på henne utan resultat. Den gången gick vi den vägen med tanke på att den vore logisk att välja utifrån platsen varifrån hon måste ha tagit sig ut och utifrån att vägen sträcker sig bredvid en byggnad som bör ha givit henne möjlighet att smyga iväg så diskret som möjligt (hon är skygg). Men den här gången gick vi alltså på energierna och det gjorde vi rätt i. När vi hade ropat ett par gånger fick vi ett svar. Ett förtvivlat men samtidigt hoppfullt jamande hörde vi och Oscar och jag tittade på varandra med häpna blickar. Var detta sant? Hade energierna visat oss vägen? Är det inte bara sådant som folk kallar trams och flum?

Den mycket täta växtligheten i skogsdungen varifrån jamandet kom gav inte utrymme för oss att se eller krypa in och vi fick helt enkelt fortsätta ropa tills dess att hon själv vågade det sig fram. Vi hörde hur jamandet närmade sig och vi höll andan och hoppades så innerligt att det skulle komma ut en liten Nala. Och det gjorde det. Försiktigt kröp hon upp i min famn och jag kunde bära henne hem.

Denna händelse får mig att tänka på boken “The secret” och attraktionslagen med tanke på att jag just denna gång hade sagt till Oscar och både tänkt och känt i kroppen att nu ska vi hitta henne. Nu ska vi känna in henne och hitta henne.

Vad tror ni? Var det en slump eller ett tecken på magin med energier och universums lagar? ❤

För övrigt har veckan varit späckad med både jobb,  möten och hemmabestyr. Testat att laga flera gluten- och mjölkfria maträtter och grabbarna har ätit det mesta vilket känns lovande.

Lite blandade bilder från veckan:

Nöjd att vara hemma igen
Hundmys med Snöa och Fenris hos Linnea.
Huskies ❤
Utflykt till Blå lagunen i Skänninge. Exotisk känsla! Varmt och turkost vatten.
Mjölk- och glutenfria amerikanska pannkakor. Riktigt goda!

 

Tack för att du läser och följer min blogg. Lämna gärna en kommentar.

All kärlek ♡

/ Carolin

Vår älskade katt Nala har sprungit bort

God kväll!

Jag skriver detta inlägg med tårfyllda ögon då vår älskade katt har sprungit bort. Det var igår kväll som jag upptäckte att Nala saknades och att hon måste ha tagit sig ut på något sätt. Det har varit svårt att fokusera på arbete idag och jag har tagit flera korta pauser för att gå ut och leta efter henne. Men inget resultat.

Idag kom Vilmer en dag tidigare till mig då han behöver lite extra egentid med mig. Det kändes väldigt jobbigt att berätta för honom att Nala är bortsprungen men det var givetvis nödvändigt. Han blev inte jätteledsen utan mer motiverad och hoppfull om att hitta henne. Sagt och gjort spenderade vi resten av eftermiddagen med att leta efter Nala. Utan resultat.  Efter en längre mat- och fikapaus ska vi snart bege oss ut igen. Envishet är vår grej 😉

Imorgon är det midsommar och då vill man verkligen ha hela familjen samlad, inklusive de fyrfota familjemedlemmarna. Det känns såklart extra ledsamt att inte ha henne här under den kommande långhelgen. Det känns så tydligt att något fattas oss och jag kommer antagligen sova lika dåligt i natt som föregående.

Vi saknar dig

Nu något helt annat. Vår familj ska göra en stor kostomläggning. Vi ska ta bort gluten och mjölkprotein ur kosten då jag efter många timmars läsning av studier och forskning samt genomförande av ett långt möte med en otroligt kunnig person inom hälsa och välmående kommit fram till att denna förändring är det bästa jag kan göra för oss och att det är en investering i hela familjens välmående.  Om ni vill veta mer om fördelarna med att undvika gluten och mjölkprotein rekommenderar jag er att titta på denna föreläsning av Stig Bengmark.

Lite probiotika för att hjälpa kroppen på traven
Kickar igång kroppen med extra probiotika-tillskott
Nya s
Nya slags varor

Några produkter innehåller både socker och snabba kolhydrater men vi börjar försiktigt. Målet är att jag ska ta grönsaker istället för snabba kolhydrater även i fortsättningen.

Håll nu tummarna för att vi hittar Nala innan kvällen är slut ♡

Allt gott!

/ Carolin

Till startsidan