Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Längtans kraft

Längtans kraft

April och maj är för mig månader av längtan. Längtan efter sommar och ett långt break från vardagen. Eftersom just denna längtan tenderar att ge mig extra mycket energi och ork är jag varje år noggrann med att planera för sommaren i god tid för att längtan ska kännas mer konkret och verklig.

Det här året blev planerna mer storslagna än på länge. De är kanske de bästa sommarplanerna hittills  eftersom jag för första gången ska resa på en solresa ner till medelhavet tillsammans med mina pojkar. Närmare bestämt Larnaca i Cypern.

Att ha något sådant här att längta till och att planera inför gör vardagen så otroligt mycket lättare. Axlarna lite mer nedsänkta. Nacken lite mjukare. Som ensam vuxen blir det förstås en hel del att planera och flera praktiska saker att lösa, men än så länge har det känts som ett rent nöje. Att planera de små detaljerna kring resan har känts som små exotiska mikropauser i vardagen och att hämta ut barnens pass – i dessa brist-på-passtider-tider– ingav känslan av att redan vara halvvägs framme. Förberedelserna och längtan är halva nöjet. Och ska så vara.

Jag tror att vi alla skulle må gott av att våga stanna upp och längta lite mer. Drömma lite mer. I alla fall ger det mig mer energi, lust och kraft.

Rymden och påskägg

Rymden och påskägg

Jag hoppas ni alla har haft en trevlig påsk. Jag skulle ha skrivit detta inlägg för flera dagar sedan men tiden har  verkligen rusat iväg och jag har helt enkelt inte hunnit.

Vårt påsklov blev riktigt lyckat. Det blev mycket utelek för barnen – inte helt oväntat med tanke på det fina vädret – och på torsdagen åkte vi till Norrköping för att gå på domföreställningen Stort 3D på Visualiseringscenter. Vi fick följa med ut på en resa i rymden, från jorden – med en mellanlandning på mars – och därefter hela vägen till Big Bang. Det var svindlande att åka med och barnen tyckte att det var spännande. Vi fick också möjlighet att titta på fler utställningar efteråt, bland annat en visualiserad modell av jorden där man kunde utforska jordens yta utifrån olika perspektiv.

Norrköping
I väntan på mat innan föreställningen

En visualiserad jordglob
Lite annat kul

På fredagen och lördagen blev det påskmat och ett lugnt firande här hemma. Mamma kom över och åt påskmat med oss och med sig hade hon en jättefin påsktårta.

 

Oscar och mormor först vid bordet
Tårtan

Barnen höll sig sysselsatta en bra stund med att leta påskägg.  Även jag fick leta påskägg som barnen så fint hade gömt. Att leta påskägg kan man aldrig bli för gammal för. Eller hur?

Jag måste säga att jag är riktigt stolt över mig själv som skött träningen så bra trots att det har varit påsk. Jag tränade enligt plan både förra veckan och denna veckan. Inget fusk här inte. Dock blev det mer godis än planerat, men man kan inte vara mer än människa. Inte när det är påsk i alla fall 😉 Dock försökte jag balansera upp allt godis med massa god frukt också. Barnen fick grädde till och jag tog istället yogurtkvarg till, vilket blev riktigt gott. Jag ska försöka se till att ha det hemma nu under varmare dagar ifall jag råkar bli sugen på att nalla från barnens glasspaket. Då fungerar ju detta precis lika bra 🙂

Så gott!

Nu önskar jag er en bra helg och ett fint avslut på april 🙂

Hemberedskap, passbekymmer och påsklov

Hemberedskap, passbekymmer och påsklov

Hej!

Det var ett tag sedan jag uppdaterade kring livet i stort. Det har inte hänt så jättemycket. Jobb och skola har tagit upp största delen av tiden och däremellan har vi precis som alla andra förfärats över det som sker i Ukraina och hur den europeiska säkerhetsordningen riskerar att sättas ur spel.

 

Det viktiga nu är att vi håller ihop och att vi hjälper Ukraina i den mån vi kan. Carola gör en fantastisk insats utifrån sina förutsättningar och alla kan vi förstås inte åka ner dit och hjälpa till, men vi kanske kan bidra med kläder, hygienartiklar och andra förnödenheter? Eller hur? En annan otroligt viktig sak vid en skakig situation i världen är att vi som kan skaffar oss hemberedskap. På så sätt kan samhällets hjälp gå till människor som verkligen behöver det. Om du inte har läst MSB:s broschyr “Om kriget eller krisen kommer” så rekommenderar jag dig verkligen att läsa den. Den finns en Google-sökning bort om du mot förmodan har kastat den fysiska broschyren som landade i brevlådorna år 2017 (tror jag).

 

Min hemberedskap är långt ifrån fullständig men jag har iallafall kommit en bit på vägen. Det handlar inte om att skaffa allt på en gång utan om att förbereda sig med inköp lite då och då. Kanske har du redan flera bra saker hemma?

 

Varför förbereder jag mig då? Är jag rädd för krig? Nja, men med ett svajigt läge i Europa ökar risken för cyberattacker, el-kriser och andra – kortvariga eller långvariga – kollapser av viktiga samhällsfunktioner. Då vill inte jag stå i vägen för de som verkligen inte kan klara sig själva. Då bör samhällets hjälp gå till dem och inte till oss.

Här är min hemberedskap, ofullständig,  men en bra början:

  • Stormkök
  • Vattenfilter (Sawyer Micro squeeze)
  • Vattendunkar nere i källarförrådet (50 liter)
  • Första hjälpen-låda som även innehåller multiverktyg, tändstål och ficklampa
  • Vevradio med usb-uttag och inbyggd ficklampa
  • Laddsladd till usb-uttaget i vevradion
  • Extra batterier
  • Kemetyl till stormköket
  • Regnponchos
  • Sovsäckar (vinter)
  • Konserver och torrvaror, snabbkaffe, torrmjölk
  • Ihopvikbar vattendunk för vattenhämtning
  • Nödfiltar
  • Avfallspåsar (special) att göra behov i vid behov
  • Massa värmeljus
  • Tändstickor och tändare
  • Åtta paket våtservetter
  • Minitandborstar och tandkräm, desinfektionssprit stor flaska

Observera! Se till att skaffa dunkar som är godkända för livsmedel.

Läs noggrant bruksanvisningen till stormköket innan användning och se till att vara väl förtrogen med hur den ska hanteras eller välj istället ett gasolkök. Sök gärna upp Vardagsprepping på Youtube för mer information.

 

Nu något mer lättsamt, eller kanske inte, är det här med pass. Är det någon som lyckats få en tid innan sommaren? Här verkar det hopplöst. För första gången på många år hade vi tänkt åka utomlands men eftersom barnens pass har gått ut behöver vi först göra nya, vilket verkar omöjligt då lediga tider innan hösten är obefintliga. Det får bli en semester i Sverige i år igen helt enkelt. Vart det bär vet jag inte. Ge gärna förslag och idéer.

 

 

I fredags gick barnen på påsklov och imorgon kommer de och firar sitt påsklov här efter att ha varit hos sin pappa ett par dagar.

Jag har precis avslutat helgen med ett träningspass och lite fix inför barnens ankomst imorgon. Innan jag avslutar vill jag passa på att önska er en Glad påsk!

 

 

 

Låt Super-Charlie inspirera ditt barn!

Inspiration för både barn och vuxna

Den elfte boken i serien om Super-Charlie

Den här veckan fick vi hem ett signerat exemplar av Camilla Läckbergs nyaste barnbok i serien om Super-Charlie: Super-Charlie och rymdvalpen. Barnen blev självklart tokglada, men gladast blev nog jag då jag är ett stort fan av Camilla Läckberg. Då menar jag inte bara av hennes böcker utan även av henne som människa. Jag har nog sett varenda intervju av henne och jag blir lika inspirerad varje gång. Hon är en fantastisk förebild med sunda värderingar och ett driv som lätt smittar av sig.

För mig är det självklart att Läckbergs barnboksserie ska stå i vår bokhylla då jag vill att mina barn ska få möjligheten att inspireras och dra lärdom av det som Läckberg (enligt mig) förmedlar; nämligen att det bor en liten superhjälte i oss alla, och även i det lilla barnet bor en kompetens som vi måste våga lyfta, uppmuntra och erkänna. Jag tror genuint på att barn kan stärkas i sin utveckling om vi vuxna vågar låta dem vara små superhjältar ibland och låta deras förmågor stå i centrum. Vi måste våga byta roller ibland. Tänk på vad barnet kan lära dig och vad du kan dra för lärdom av ditt barn. Låt barnet visa och bara följ. Prova och se vad som händer!

Jag rekommenderar verkligen bokserien Super-Charlie till både barn och vuxna. Läckberg åskådliggör barnets kompetens på ett helt bedårande sätt och det lockar, i alla fall mig, till att våga prova nya saker där jag kanske inte alltid känner mig helt bekväm, men där mina barn kan få blomma ut och använda sina ”superkrafter”.

Super-Charlie och rymdvalpen är den elfte fristående boken om Super-Charlie. När Charlies familj adopterar en hundvalp upptäcker Charlie att den lilla valpen inte är som andra valpar och han inser snabbt att han har ett uppdrag att utföra. Till sin hjälp tar han lillasyster Polly och självklart sina superkrafter – som lämpligen kommer väl till pass.

Baksidan

Förutom en underbar och inspirerande historia får barnen njuta av Therese Vildefalls lockande illustrationer.

Vackra och livfulla illustrationer

Här kan du beställa ditt exemplar av Super-Charlie och rymdvalpen. Hela 10 % av intäkterna går till Barncancerfonden. Eftersom jag själv drabbades av en cancertumör i vänster öga när jag var 11 månader gammal blir jag extra glad av detta initiativ. Boken är märkt att passa barn mellan 3-6 år, men jag skulle säga att den för de flesta fungerar längre upp i åldrarna än så!

Middagstips!

Middagstips!

Torsk med dill- och citronsås blev dagens middag. Den uppskattades av både barn och vuxna.

Tack vare den goda och krämiga såsen åt barnen bra trots att jag inte hade panerat fisken.

3-4 portioner:

Tina upp 400-600 g benfri torsk och lägg i en ugnssäker form.

Koka potatis och broccoli. Vi slängde även i ärtor då framförallt Oscar gillar det.

Koka upp en sås på:

2 dl smetana
1 dl vatten
1 fiskbuljongtärning
Hackad dill i lagom mängd

Häll såsen över fisken och tillsätt citronsaft, citronpeppar och lite salt.

Ugnsgrädda i ca 20 minuter, 225 grader.

 

Smaklig måltid!

Sjukdomar för hela slanten – mycoplasma, löss och corona

Sjukdomar för hela slanten – mycoplasma, löss och corona

Hallå där!

Äntligen fick jag energi till att skriva ett nytt blogginlägg. Jag måste säga att jag har varit lite dålig på att blogga på sistone, men det är kanske inte så konstigt med tanke på att vi har haft en väldigt intensiv period där vi försökt rodda jobb och skola samtidigt som vi drabbats av sjukdomar i familjen.

Det började med att Vilmers klass drabbades av ett corona-kluster, vilket gjorde att barnen fick ha hemundervisning under en vecka.

Samma vecka diagnostiserades vår ena råtta med lunginflammation/mycoplasma. Veterinären skrev ut en mängd mediciner eftersom Gunter var väldigt påverkad och dålig. Tack och lov hjälpte medicinen väldigt snabbt och efter några dagar blev han mycket bättre.

Lugnet på intåg, eller? Knappast.

Veckan därefter när skolan väl öppnade igen ringde Vilmers lärare och berättade att hon hade hittat löss i Vilmers hår. Det blev att hämta upp honom med detsamma och åka förbi apoteket för att köpa lusschampo. Väl hemma schamponerade jag hans hår, två gånger om.  Men det visade sig vara lönlöst. Vilmers löss var nämligen resistenta. Lite komiskt att den resistenta sorten skulle drabba oss med tanke på att vi aldrig haft löss tidigare. Dagen efter blev det ett samtal med vårdcentralen för att få hjälp med dessa – enligt barnen – “superlöss” och de rådde oss att köpa ett specialmedel på apoteket. Detta medel skulle sitta i håret under ett dygn och han fick därför sova med en bomullsmössa på sig. Materialet var tvunget att andas så en mer praktisk och kladdtålig plastmössa var uteslutet 😉

Biter inte på resistenta löss

Tror ni att det hjälpte? Nej, då. Lössen överlevde även dessa 24 h och istället för att vända mig till vårdcentralen igen kontaktade jag vänner och bekanta med äldre barn för att rådfråga, och de allra flesta svarade faktiskt att de upplevt precis samma sak, nämligen att medlen inte hjälpt för dem heller utan att det snarare varit intensiv och ordentlig luskamning som varit lösningen. En av mina vänner hade sparat just den luskam som vårdcentralen hade tipsat om dagen innan (Nitfree) och han var snäll nog att komma och lämna den. Jag gjorde en ordentlig genomkamning på kvällen och några timmar senare när jag tittade i Vilmers hårbotten var alla löss och gnetter borta. Dagen efter likaså, men jag fortsatte ändå att kamma ett par dagar därefter. Och resultatet var en lus- och gnettfri hårbotten.

Lösningen

Lugnet på intåg nu då?

Inte riktigt, Gunter blev sämre igen. Jag märkte att han började gå snett och och luta huvudet på snedden liksom hela tiden.  Jag gjorde då en sökning på Google och hittade då information om sjukdomen snedskalle. Denna sjukdom drabbar en del råttor efter exempelvis infektion. Jaha, tänkte jag. Inte så farligt. Jo då, sjukdomen kräver medicin och de allra flesta råttor blir aldrig helt friska utan som bäst kan man förlänga råttans liv med några månader upp till ett år. Jag kontaktade givetvis vår veterinär, men han var på kurs just den dagen och i skrivande stund inväntar jag fortfarande svar från honom. Eftersom det varit helg är det givetvis inte något konstigt med att svaret än så länge har uteblivit och det första jag ska göra imorgon är att ringa till honom. Förhoppningsvis kan vi få medicin direkt utan en ny undersökning. Han är pigg och välmående förövrigt.  Nu hoppas vi på en smidig medicinering och en lång tid kvar med vår älskade Gunter.

Nu hoppas vi de får minst ett år till ihop

Tror ni vi stannar där?

Nej då, igår fick jag reda på att Oscar drabbats av corona. Han hade 39 graders feber och extrem huvudvärk. Pappan gav förstås Alvedon var fjärde timme och däremellan ville Oscar ha mig i telefon. Det fick han givetvis. Jag är otroligt glad över att kunna ge honom trygghet även om det råkar vara på avstånd. Idag mår han bättre. Han är feberfri, men har fortfarande huvudvärk. Men det går verkligen åt rätt håll och jag är så glad över att jag varit så noggrann med att ge mig och mina barn massor av D-vitamin och andra viktiga vitaminer som tillskott för jag är helt säker på att det är en stor del i varför han verkar bli frisk så snabbt.

Mitt i alltihop har vi ändå lyckats rodda jobb och skola (hyfsat i alla fall) och det är vi stolta över.

Jag känner även att det under januari/februari-skiftet var ett väldigt bra läge att starta med yin-yoga för min del då just det programmet jag går på även handlar om att hitta lugnet i vardagen, framförallt genom att använda andningen som ett ankare att alltid komma tillbaka till när stressen är där. Om någon vill veta exakt vilket program jag går på så delar jag gärna med mig av det. Kommentera eller skicka mig ett mail så ger jag mer information.

Nu är det söndagkväll och det betyder att det just är ett yogapass som väntar och eventuellt ett träningspass som avslut på en intensiv vecka.

Jag lovar inte, men jag hoppas att jag kommer blogga betydligt mer den närmaste tiden.

Vi hörs snart igen och simma lugnt även när vågorna är starka <3

Vi blev utelåsta!

Vi blev utelåsta!

Hej kära läsare!

Äntligen är snön här och vi har premiäråkt både skridskor och pulka i helgen. Jag har som krav att barnen ska vara ute minst en gång om dagen. På vår och sommar är de ute mest hela tiden, men under höst- och vinterhalvåret är de mer svårmotiverade och tycker att det är skönare att vara inne i värmen. Men något som underlättar för oss något enormt är deras time timers.

Vad är då en time timer? Det är ett pedagogiskt hjälpmedel som hjälper barnen att ha koll på tiden. Mina barn kan klockan jättebra, men time timers hjälper dem att förbereda sig mentalt på nya aktiviteter. Det gör att det är lättare med övergångar mellan aktiviteterna och det blir lättare för dem att slita sig från exempelvis tv-spel. Detta hjälpmedel har jag använt inför varje uteaktivitet denna helg och det har fungerat kanon.

Det röda fältet visar hur tiden minskar

Ett mindre angenämt äventyr som vi fick erfara i helgen var att bli utelåsta. Tanken var att vi skulle hämta våra skridskor från källaren och åka på isen en stund. Väl inne i källarförrådet lyckades jag hitta alla skridskor och i all hast missade jag att min handväska gled ner från min axel och måste ha landat på golvet i källarförrådet utan att jag märkte det. Jag låste hänglåset och var i färd med att ta skridskorna och gå iväg mot skridskobanan när jag upptäckte att väskan inte längre hängde kvar på min axel.

Jag kände hur paniken började spridas i kroppen och jag meddelade barnen att det nog inte kunde bli någon skridskoåkning då vi skulle bli tvungna att ringa efter hjälp. Det visade sig dock att låssmeden kunde komma först efter en timme och under den timmen hann vi både åka skridskor och besöka väninnan som vi bor grannar med. Hon bjöd på mat och fika så det gick ingen nöd på oss. Mindre roligt var att detta lilla klantiga misstag kommer kosta 2500 kr. Otroligt tråkigt nu inför jul och ledighet, men jag antar att det bara är att bita ihop.

Det första jag gjorde när jag kom hem var att plocka fram ett par extranycklar som jag lämnade hos samma väninna. Jag har nämligen en känsla av att detta kan komma att hända igen 😉

Lite skridskoåkning blev det trots all:

Mat och värme hos väninnan ♡

Lite bilder från lördagens pulkaåkning:

God jul!

God jul!

Hoppas ni alla har haft en fin julafton. Vi firade här hemma i år och höll oss ifrån att träffa släkt och vänner på grund av att barnen är förkylda. Men det blev en mysig jul ändå 🙂

 

God jul och god fortsättning vill vi passa på att önska er!

Less is more! Speciellt när man bor litet 🙂
Stilrent kör vi på. Mindre krimskrams åt folket.
Mina julbordsfavoriter: Svampomelett, jansson
rödkol, köttbullar och prinskorv…

 

En kreativ karantän i väntan på testresultat

En kreativ karantän i väntan på testresultat

Hej!

Hur mår ni där ute? Det är många sjuka nu och så är även jag. Ännu ingen feber, men värk i kroppen och halsen. Eftersom en kompis som jag träffade i veckan testade positivt för Corona igår bokade även jag en tid för test. Nu inväntar jag svar. Hoppas på negativt svar så att vi kan hitta på lite saker under höstlovet, men just nu utgår jag från att det kommer bli positivt då jag känner av halsen väldigt mycket, vilket jag inte brukar annars när jag är sjuk.

Vid testcentralen i väntan på min tur

Det blir alltså inget halloween-firande för oss men lite halloween-känsla har vi ändå lyckats få till. Barnen har nämligen fått dille på att snodda så kallade loom bands och några armband och halsband fick gå i halloween-färger.

Vilmer tycker att det är så skönt att få pilla med sina armband i skolan. Han säger själv att det gör att han kan fokusera bättre på lektionerna. Jag blir så rörd när jag hör hur barnen hittar sina egna strategier för att underlätta skoldagarna. Fantastiskt!

5000 snoddar
De viktiga S:en för att fästa banden

I längsta laget
Vilmer har även tagit hem lite halloweenpyssel från syslöjden

Till middag lagade jag en köttfärssås som jag blev tipsad om av en vän. Grabbarna brukar inte gilla köttfärssås baserad på tomatsås, men denna är baserad på grädde och crème fraiche med basilika och tomat. Hos Vilmer gick det hem, men Oscar åt bara några tuggor. Jag tror att misstaget jag gjorde var att kalla det för “köttfärssås”. Oscar utgick då från att det skulle smaka som tidigare och hade nog den inställningen när han åt. Det gäller att välja sina ord rätt om man vill att barnen ska äta ordentligt. Det har jag lärt mig genom åren!

Barnvänlig köttfärssås?

Nu ska vi fortsätta vår “kreativa karantän” och gör några fler armband och kanske till och med några halsband. Jag har även hunnit upptäcka att snoddarna tål tvätt i maskinen, vilket passar bra nu när vi behöver vara extra renliga.

Jag vill passa på att önska er alla en skräckinjagande halloween!!

 

Kylan är här och “tortyrstunden” – med risk för att låta överdrivet dramatisk – är tillbaka

Kylan är här och “tortyrstunden” – med risk för att låta överdrivet dramatisk – är tillbaka

God kväll!

Den här morgonen var ovanligt tung att ta sig igenom. Det tror jag definitivt att fler än jag tyckte. Termometern visade minusgrader och jag kände mig tacksam över att jag hade varit förutseende och tagit upp alla vinterkläder från källaren redan någon vecka tidigare. Jag behövde också tänka på att komma iväg några minuter tidigare för att hinna skrapa bilen. Detta elände som präglar den svenska vintern. Med kallfrusna fingrar står man där och skrapar sin genomfrusna bil när man i sin dumdristighet har prioriterat bort sig själv och missat att ta på sig sina egna vantar mitt i allt tjat på barnen att klä sig varmt. Något som är väldigt impopulärt här hemma hos oss är att ta på sig vinterkläder. Helst skulle grabbarna vilja gå i shorts och t-shirt året om.

En viss tid varje morgon går alltså åt till tjat om just detta och jag är glad om jag åtminstone kommer ihåg att ta på mig min egen jacka. Jag vill inte låta allt för bitter. Jag märker faktiskt att det blir lite mindre tjat för varje år som går och det som tidigare tog en timme tar nu åtminstone bara en sisådär fem-tio minuter.

Tillbaka till skrapandet. Är det bara jag som känner en otroligt deprimerande känsla just när man står där och skrapar? Man har högst troligen haft en stressig morgon med pulspåslag, klockan närmar sig åtta (skolstart) och själv har man en hel arbetsdag framför sig och ja, ytterligare en “arbetsdag” när man kommer hem och ska fixa middag, disk och all annan markservice. Just den där stunden när man står där och skrapar. Den är riktigt grotesk. Håller ni inte med? Kalla fingrar, värkande armar och klockan som närmar sig skolstart. Jag får kalla kårar bara av att tänka på det.

Men, tack och lov lättar känslan ganska snabbt när man väl lämnat barnen på skolan och startat arbetsdagen. Kroppen har hunnit värmas upp igen och en kopp kaffe eller te har troligtvis intagits och helt plötsligt känns det lite mysigt med krispiga löv och eftermiddagens mörker som ger en rätten att tidigt på kvällen krypa upp under en filt och mysa framför Tv:n med barnen. Men just det där stunden av att skrapa bil på morgonen. Någon annan som skulle kunna gå så långt som att kalla detta för “tortyrstunden”? Eller kanske har du en helt annan tortyrstund på dygnet. Berätta gärna i en kommentar.

För övrigt har det inte hänt något nytt. Skola och jobb tar den största delen av tiden och grabbarna fortsätter gå på sin innebandy.

På jobbet har det varit intensiva dagar med betygsättning, planering av nya kursstarter och även två dagar på hotell för utvecklingsarbete. Det senare tog visserligen mycket tid i anspråk, men gav så otroligt mycket energi tillbaka då vi blev bortskämda med fina luncher och fikapauser tillsammans. Sådan avslappnad och högtidlig samvaro med kollegorna har man ju verkligen törstat efter sedan Corona-tiden.

Den här veckan är det nya kursstarter som gäller och till helgen blir det högtidligt igen då jag är bjuden till en barndomsväns dop för sina fina tvillingar.

Nu önskar jag god natt och skickar några extra varma kramar så här i kylan!

Till startsidan