Vill du synas här? Kontakta info@blogbiz.se

Kommunikation på ett bättre sätt

Assertiv kommunikation gynnar alla parter

Något som ofta rekommenderas av professionella kommunikatörer, debattörer och medlare är att använda sig av det assertiva kommunikationssättet för att uttrycka sin vilja, åsikt eller ståndpunkt i en fråga.

Ordets makt

Vad utmärker då det assertiva kommunikationssättet? Här följer de mest utmärkande dragen:

– Det innebär att man står upp för sina åsikter, utan att trampa på den andre.

– Man är tydlig och rak utan att köra över den andre.

– Målet är bibehållen respekt för båda parter.

Hur uppnår man detta?

Jag vill påstå att ett aktivt lyssnande och att använda sig av jagbudskap är effektiva metoder för att uppnå detta.

För att ta reda på mer om ämnet har jag läst en bok om just kommunikation skriven av Björn Nilsson och Anna-Karin Waldemarsson med titeln Kommunikation – Samspel mellan människor. I boken nämns flera olika förhållningssätt som går i linje med det assertiva kommunikationssättet. Nedan förklarar jag kortfattat vad de olika metoderna innebär:

Ett aktivt lyssnande innebär att vi ställer frågor när vi inte har förstått, men också då vi tror oss ha begripit för att försäkra oss om att vi har tolkat budskapet rätt. Vidare skriver de att “Det utgör ett slags kvitto eller bekräftelse för sändaren på att budskapet gått hem och visar på att vi strävar efter förståelse och klarhet. Det aktiva lyssnandet speglar sig också i den icke-verbala kommunikationen med hummanden, nickningar, ögonkontakt och kroppshållning.” (Nilsson & Waldemarsson, 2007:90).

Författarna (2007:91) rekommenderar också att man som lyssnare ska försöka skapa en mental karta över vad som sägs. Kartan ska innehålla:

– En röd tråd (de olika temana)

– Oklarheter

– Områden att gå in på senare

Jagbudskap syftar till att undvika oklarheter och anklagelser. Författarna rekommenderar att vi börjar  våra meningar med “jag” för att tydliggöra att det handlar om vår egen tolkning och uppfattning av saker och ting. De skriver vidare att “Vi sätter ord på vad vi vill och önskar oss, istället för att bara tänka på detta (människor är inte tankeläsare).” (Nilsson & Abrahamsson, 2007:94).

Här har jag punktat ned några tips utifrån Nilsson & Abrahamssons beskrivning av jagbudskapets innebörd:

– Anklaga inte. Ställ frågor av typen “Hur?” och “Vad?”

– Var övertydlig. Ta inte för givet att den andre förstår

– Uttryck känslor och berätta om dina upplevelser utan att anklaga och döma

– Tänk på att människor sällan ändrar sin ståndpunkt genom tvång, oavsett om de vet att den andre har rätt. Anklagelser skapar helt enkelt motstånd.

Referens:

Nilsson, Björn & Waldemarsson, Anna-Karin (2007) Kommunikation – Samspel mellan människor. Studentlitteratur.

Lämna ett svar